Nu flyter det smutsiga upp till ytan
som ett oljeutsläpp i havet
Dom annonyma samtalen är inte längre annonyma
Jag kunde känna din dotters hat
hennes besvikelse och sorg
Jag kan inte försvara mig eller eller våra handlingar
Kan bara lyssna och långt inne känna
hur kunde något så vackert bli så fult?
skip to main |
skip to sidebar
Inte den du först ser...
Blog Archive
-
▼
2007
(42)
-
▼
February
(31)
- En bit kvar
- Osv
- Leftovers
- Post-It
- Varför?
- Avslut
- Bilder
- Jag borde skrika högt!
- Försvinner
- Fas: Radera!
- Smuts
- Kontraster
- Alla hjärtans dag!
- Hemligheter
- Tekniska problem
- T-Shirt
- ???
- Ringside
- !!!
- Tystnad
- 24 timmar
- Vänta?
- Du är här nu
- Telefon
- Du skrev ett mail
- Svulstig
- En i mängden
- Jag är en medbrottsling
- Att inte tillåta sig
- Anpassning
- Att dela lika
-
▼
February
(31)
Länkar
TOTALT ANTAL BESÖKARE
5 comments:
Stackars er alla! Men hur kom dottern in i det här? Hennes borde han väl ha skyddat bättre?
Mitt namn i hans telefon!
Här tycker jag det handlar om ansvar. Och det är inte ditt ... tyvärr ...
Jah har suttit i samma båt och vet exakt hur jäkligt det stormar... hennes sms till min telefon, faan om man ändå kunde hålla barnen utanför detta - skydda dem från vuxenvärldens myxterier och frestelser.
Jag har fullt medlidande med er alla och det är tragiskt när det tar ett såhär oplanerat skutt... men detta är en vändpunkt, åt något håll...
Post a Comment